Personanpassad livsstilsmedicin vid läkemedelsbehandlad primär hypotyreos med kvarstående symtom

Kerstin Brismar, Lisa Palmlöf, Sanna Törsleff-Berglund, Diana Noland, Anna Andreasson, Lisa Lidberg, Helene Sandström, Anna Tillberg
Sophiahemmet Sjukhus

Abstract

Bakgrund
Patienter med läkemedelsbehandlad primär hypotyreos upplever ofta kvarstående symtom trots normalisering av sköldkörtelvärdena. Vår hypotes är att ett livsstilsprogram skulle kunna hjälpa dessa patienter att må bättre. Syftet med den här studien var att undersöka genomförbarheten av ett omfattande livsstilsprogram som genomfördes under sex månader med uppföljning efter tolv månader.

Metod
Femton personer tackade ja till att delta i studien. Fjorton inkluderades, varav en avslutade sitt deltagande i början av behandlingsprogrammet.

Livsstilsinterventionen bestod i provtagning och totalt fem individuella träffar och tolv gruppträffar med fokus på justering av kosten, stresshantering, sömn och fysisk aktivitet. De flesta träffarna skedde de första sex månaderna medan fyra gruppträffar och två individuella sessioner genomfördes de efterföljande sex månaderna.

Deltagarna fyllde i en enkät före och efter sex och tolv månader från behandlingsstart samt anonyma utvärderingsblanketter med VAS-skattning av nöjdhet (0–100 %) vid varje session. Efter behandlingen genomfördes en semistrukturerad intervju.

Resultat
Tretton personer fullföljde programmet. Ingen uteblev från de individuella sessionerna och närvaron vid gruppsessionerna var 87 %. Nöjdheten var i genomsnitt 83 %. Ett tillkommande resultat utöver syftet med studien var att symtombördan förbättrades under behandlingen jämfört med före studiestart, men återgick delvis efter behandlingens slut (6 månader). Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades under behandlingen och fortsatte att öka.

I intervjun sa samtliga deltagare att de tyckte att det var värt att delta i behandlingsprogrammet och skulle rekommendera det till andra. ”Det var verkligen kärt att få återupptäcka de gamla sidorna hos mig själv. […] Nu vet jag att jag kan må bättre och då måste jag göra det igen.”

Patienterna beskrev en ökad medvetenhet om vikten och nyttan av eget hälsoarbete och att de upplevde kontroll över sin egen hälsa. Födoämnessensibiliseringstest och handledsband med steg- och pulsmätare var särskilt uppskattat, och ingen enskild komponent pekades ut som att den borde utgå ur programmet.

Patienternas förbättringsförslag var framför allt relaterade till struktur och planering: ”Programmet har varit ganska omvälvande. Jag förväntade mig ett färdigt upplägg, men det blev mer en gemensam upptäcktsfärd. Inget fel med det, men saker utvecklades efterhand kändes det som. Det fanns en genomtänkt plan vilket inte alltid kändes under programmet, men jag har förstått det med tiden.”

Slutsats
Det tidskrävande personanpassade behandlingsprogrammet accepterades och gick att genomföra. Det uppskattades väl av deltagarna, vilket stödjer att den här patientgruppen är lämplig för interventioner med livsstilsprogram som dock bör pågå under längre tid med kontinuerligt stöd/coaching, både enskilt och i grupp. Framtida studier krävs för att studera programmets långsiktiga effekt.

Publicerat 4 september 2018