Återställd efter förra veckans matreaktion.
Njuter verkligen av att känna mig bekväm i min egen kropp och ökade lätt- och rörlighet.
Fortfarande tufft läge hemma med riktigt dålig sambo som behöver mycket hjälp och stöd. Har valt att inte bita ihop utan vara ärlig med att jag tycker det är skitjobbigt. Känns som sundast. Blir väldigt negativt påverkad av att få nattsömnen störd.
Jobbstressen minskat efter samtal med chefen, på mitt initiativ, där jag förklarade det orimliga i deras förväntningar på vad jag ska hinna på mina timmar. Klappar mig själv på axeln och känner mig stolt. Det här är en stor förändring i mitt beteende och det gläder mig ofantligt när jag lyckas. Istället för att krokna ännu mer känner jag mig stärkt över att lyckas bryta ett dåligt mönster.
Fortfarande svårt klämma in alla piller i rätt ordning.
Tjing!