[Jenny L]

Äntligen på väg ut ur förkylning och tystnad! Visserligen med jättevagel (ser misshandlad ut) och jättemunsår(ser ut som en sanitär olägenhet) men med röst och kraft tillbaka!

Det går inte en dag utan att känner en enorm tacksamhet över att jag får vara med om det här! Det känns som en väg tillbaka till min egen Livskraft och Livsglädje och det fyller mig med något som jag bäst vill beskriva som Salighet. TACK!

Häromdagen dök bussen upp nere på gatan precis när jag kom runt hörnet och för att hinna till hållplatsen krävs en ordentlig rusch på 3-400 meter. Med chockartad förvåning konstaterar jag en jublande glädje i hela kroppen, den liksom skriker av lycka i rörelsen! Och jag kan säga att det är MYCKET långt ifrån hur det har känts de senaste åren; de gånger jag ens orkat FÖRSÖKA springa ikapp bussen har det känts som om jag sprungit i blyrustning med järnklot runt fötterna, motströms i en fors…

Jag tar alla tillskott, ibland dock vid fel tidpunkt och Allzymen glömmer jag faktiskt bort rätt ofta. Ska nog lägga den tillsammans med måltidspillren i samma dosett. Jag undrar mycket över hur det ska bli framöver utan alla preparat. Önskar att jag skulle kunna känna själv vad jag behöver och eventuellt har brist på.

Stressen hanterbar. Jobbflytten för en dryg vecka sedan gick jättebra och jag älskar det nya stället och min nya arbetsplats. Från bunker till jättefönster i gatuplan! Så himla härligt!
Har efter stora svårigheter tvingat mig själv att uttrycka och hålla fast vid mitt behov att få bo ensam och så kommer det förhoppningsvis att bli väldigt snart. Längtar!
Utredningen angående mina gamla, sjuka föräldrars boende-situation verkar gå framåt och jag hoppas på en lösning om inte alltför många månader. Har haft huvudansvaret och varit katastrof-standby för dem i flera år nu och även om det känts självklart och bra att kunna hjälpa till så har det till slut blivit mig övermäktigt.

Träning: Har varit hyfsat duktig på ”stegandet” och klarar målet i stort sett varje dag. Står och jobbar och rör rätt mycket på mig över huvud taget eftersom det är så oskönt att inte göra det. Avvaktar med att dra igång styrketräningspassen tills vagel och munsår lämnat mig. Yin-Yogar med stor behållning sålänge.

Sömn: Sover bättre än på länge men har av olika anledningar sovit helt för få timmar flera nätter den här veckan. Trots det pigg och glad.

Äter bra, roterar bra. Svårt hitta på bra frukostar så det blir oftast pulverdrink på morgonen.
Skriver kostdagbok på papper och bävar för den dagen jag ska sätta mig ner och skriva in 12 veckor här på portalen… Tur jag har semester i mellandagarna. 🙂

Har varken tejpat eller andats i relaxatorn den här veckan och tänker mig en nystart med detta efter jul istället. Börja från noll liksom.

Har fortfarande jättetorr hud och mer problem med mina nickeleksem än vanligt. Är också ganska vimsig och glömsk men accepterar det som det är just nu. Annars mår jag, som sagt, på riktigt väldigt bra!