Funktionsmedicinen inriktar sig på behandling av patienten istället för sjukdomen och är en av de bäst bevarade hemligheterna på det medicinska området idag. Men det handlar inte om någon ny medicinsk specialitet, utan om ett nytt sätt att tänka. Funktionsmedicinen ger oss kartan till en ny klinisk modell för diagnos och terapi.
– Du kanske har en viss typ av huvudvärk som kallas migrän eller en viss typ av magbesvär som kallas sura uppstötningar. Men det är bara namn på symtom som delas av en grupp människor, säger läkaren Mark Hyman som är ledare för Cleveland Clinic Center for Functional Medicine i Ohio i USA. Migrän är inte orsaken till smärtan; det är namnet på en typ av värk. Orsakerna kan vara många och olika, och därför bör också behandlingen skilja sig beroende på var orsakerna sitter.
– Kroppen är ett komplext, adaptivt system. Vården måste börja titta på kroniska sjukdomar ur ett systemperspektiv som länkar samman de biologiska nätverken. Det måste vara en vård av hela organismen, inte av enskilda organ.
Forskning pågår
Cleveland Clinic Center for Functional Medicine (CCCFM) tar emot multisjuka patienter och bedriver även forskning och utbildning. Kliniska studier av astma, inflammerad tjocktarm (IBD) och diabetes har inletts nu i höst.
En annan långsiktig studie pågår också som undersöker den totala kostnaden för vård enligt den funktionsmedicinska modellen jämfört med konventionell behandling. Studien kommer att utvärdera patientrapporterade utfallsmått (PROMIS) före och efter behandling vid CCCFM över en rad olika sjukdomar. Patienterna kommer också att jämföras med matchade kontroller för att fastställa förändringar i antal specialistbesök och förändringar i total vårdkostnad med hjälp av anspråksbaserade försäkringsdata. Det gör det möjligt för CCCFM att mäta värde – det vill säga resultat dividerat med kostnad.
Patientcentrerad, systembaserad vård
Funktionsmedicin är en vetenskapsbaserad, biomedicinsk modell som tillhandahåller ett nytt sätt att behandla kronisk sjukdom på. Den lägger särskild vikt vid
- mat som medicin, näringslära, motion och vård av både kropp och själ,
- spetsteknik inom labbtester och nya diagnostiska verktyg,
- kombinerad behandling med läkemedel, växtbaserade läkemedel, kosttillskott, avgiftningsprogram och/eller stresshanteringstekniker.
Till exempel kan en autoimmun sjukdom bero på flera orsaker. Den kan utlösas av en känslighet mot gluten eller vete som ökar tarmens genomsläpplighet och skapar inflammation. Den kan bero på en störd tarmflora som utlöser inflammatoriska reaktioner, eller på immunstörande gifter eller andra ämnen i miljön. Och självklart kan flera orsaker samverka.
Istället för att bara behandla patienten med antiinflammatoriska läkemedel, börjar man med att ta reda på varför immunförsvaret är så irriterat. När man fått fram tillförlitliga svar behandlas de bakomliggande orsakerna. Tarmens ekosystem återställs, en alltför genomsläpplig tarm repareras och kost och miljö ses över så att patienten inte utsätts för ämnen som utlöser inflammation.
Mark Hyman understryker återigen att det rådande paradigmet måste gå från det konventionella sjukdomsorienterade synsättet till en patientcentrerad, systembaserad vård. Det är lika avgörande för alla kroniska sjukdomar. Sjukvårdskrisen kommer inte att lösas bara genom att tillgången till vård förbättras om samma föråldrade diagnostiska och terapeutiska metoder används. Att göra samma saker bättre ger inte en bättre hälso- och sjukvård.
Det som krävs är att utbildning, forskning, praktik och politik matchar den pågående vetenskapliga övergången från en reduktionistisk, organbaserad medicin till ett mer ekologiskt, systembaserat synsätt.
Nya strömmar i vetenskap och hälsopolitik
Vetenskapen ger allt fler ledtrådar till hur kroppens olika organsystem samverkar. Många forskare studerar exempelvis sambandet mellan immunförsvaret och andra metabola funktioner i kroppen – ett forskningsfält som fått benämningen immunometabolism. Bland annat undersöker man samspelet mellan kroppens immunförsvar, tarmflora och glukosmetabolism och hur det kan leda till typ 2-diabetes och metabolt syndrom. Tydliga kopplingar har även fastställts mellan tarmens mikrobiom och hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och många andra kroniska besvär.
Den befintliga sjukvårdens låsning i olika organområden kommer att luckras upp i takt med att vi börjar förstå de biologiska mekanismerna bakom symtomen, menar Mark Hyman. Kanske kommer framtidens läkare att kallas ”inflammologer” eller ”mikrobiomologer” som siktar in sig på störningar i människokroppens funktioner.
Värdebaserad vård och funktionsmedicin
Skiftet mot en värdebaserad vård tvingar oss att tänka mer på vilken typ vård vi ger och inte bara hur vi ger den (ökad produktivitet, färre medicinska misstag, bättre samordning, bättre finansierings-system osv.).
Vi kommer inte att kunna lösa den stegrande ökningen av kroniska sjukdomar utan att samtidigt förändra vården vi bedriver – själva innehållet i vårdlösningen – och börja hantera sjukdom längre uppströms på skalan mellan hälsa och symtom. Dessutom måste vården bryta sig ut från sjukhusen och vårdcentralerna och börja hantera hälsa och sjukdom på de ställen där de har sitt ursprung: i köket, livsmedelsbutiken, skolan, arbetsplatsen och samhällets övriga institutioner.
– Vid Cleveland Clinic Center for Functional Medicine går vi igenom varje patients hela historia, berättar Mark Hyman. Vi går igenom livsstilsval, organiserar patientens olika kliniska obalanser för att kunna se samband och individanpassar behandlingen.
– Vi hjälper primärvårdsläkarna att optimera deras patienters hälsa, hitta orsakerna till sjukdomarna och ge patienterna makten att själva utöva egenvård. Vi tar gärna emot de allra svåraste och mest kroniska fallen så att vi tillsammans kan skapa hälsa.