Neuroendokrinologen Hermann Borg riktar kritik mot att patient–läkarrelationen till stor del ersatts av standardiserade riktlinjer enligt den evidensbaserade medicinen (EBM).
EBM blev lösningen på behovet av att hantera en komplex vårdindustri med höga kostnader och ett enormt informationsflöde. Problemet med den metoden, skriver Borg i det senaste numret av Journal of American Physicians and Surgeons, är att EBM bygger på mekanistiska algoritmer som kan liknas vid de som användes i de första primitiva datorprogrammen. I ett sådant system blir patienten mer av en statistisk siffra än en individ. Men nu är bristerna med EBM så uppenbara att ”till och med de ivrigaste förespråkarna numera är villiga att erkänna att den här rörelsen är i kris”.
Enligt Borg har den moderna kunskapen om det mänskliga genomet fördjupat förståelsen för biokemisk individualitet, både i fråga om betydelse och omfattning. ”Idag vet vi att två gener påverkar hur 25 procent av de befintliga läkemedlen omsätts i kroppen”, skriver han. ”Fortsatta framsteg inom farmakogenetiken skulle kunna leda till att EBM-modellen ersätts med ’genomisk medicin’.”
”Framstegen på det vetenskapliga området visar, ironiskt nog, vikten av att lägga fokus på individen,” avslutar Borg.